Månad: juli 2009

Hur bra får man trivas egentligen?

Det har varit dåligt med uppdateringar sedan vi flyttade vilket kan skyllas dels på Telia, dels på vårt nya hem.

Vad gäller Telia så har de inte levererat bredband än och vi lever nu på ett lånat 3G-modem som vars, inte allt för snabba, uppkoppling delas ut på det trådlösa nätverket.

Men den största anledningen är helt enkelt att jag trivs så jäkla bra här att jag bara vill njuta av att bo här och inte göra så mycket mer.

De kvällar jag är ensam hemma sitter jag hellre på solgården eller, som nu, på balkongen i stället för att bänka mig framför tv:n. Nizar har fått utstå ganska långa promenader på Limhamnsfältet och bland husen på Västervång och Mellanheden.

2236

Kvällsutsikt från vår balkong.

Dessvärre tog solen semester samtidigt som min slutade, så utomhusfrukostarna innan jobbet som jag hade sett fram emot har lyst med sin frånvaro.

Men jag klagar inte. Lugnet här är, oavsett väder, nästan obeskrivligt för den som bott nio år mitt i Malmö, vara fem vid Föreningsgatan. Bara det att kunna öppna alla fönster utan risk för tinnitus på grund av trafiken är en lyx. Och att kunna gå ut tidigt en lördagmorgon utan att behöva kryssa fram mellan spyor, kisspölar och krossade flaskor smäller nästan högre.

Fast det finns ju vissa nackdelar med att lämna asfalt och kullersten för lite mer natur och grusade trottoarer, men mer om det i ett annat inlägg.

2232

Första kvällen efter flytten avslutades på balkongen med ett glas vin, lite levande ljus och inget annat.

Var sak på sin plats

Om man kunde tävla i att flytta så skulle jag nog ligga bra till för världsmästartiteln. I går, måndag, var den sista kartongen uppackad – jo, det står fem lådor med böcker i källaren, men eftersom vi inte bestämt hur vi gör med bokhylla så räknar jag inte dem – vilket är minst lika snabbt som förra gången vi flyttade, och då hade vi betydligt färre prylar och möbler.

Kvar att göra är att sätta upp två taklampor, varav den ena inte kan placeras innan vi fått vår nya säng, väggmontera brandsläckare, hänga två gardiner som inte kommit från syateljén än, och hänga tavlor.

Det sista är det svåraste, för det kräver lite eftertanke. Därför räknar jag inte med att vi är helt klara förrän tidigast på fredag – en hel vecka efter att vi flyttade in.

Målarna är snart färdiga

Sju arbetsdagar var svaret när vi frågade hur lång tid det skulle ta att måla ovanvåningen, tapetsera en fondvägg, garderob och hallen. Igår, efter bara fyra dagar, var allt utom hallen klart.

22242228

Det är alltså inte omöjligt att allt de blir färdiga och huset inflyttningsklart idag. Frågan är bara hur jag ska härda ut till fredag, när flytten är inbokad. Det lär bli ett par dagar präglade av otålighet.

Snart kommer flyttgubbarna

På fredag säger vi tack och farväl till lägenheten på Föreningsgatan och låter flyttgubbarna bära iväg vårt bohag till Friluftstaden (jo, det ska bara vara ett ”s”). I skrivande stund är det precis en vecka sedan vi fick nycklarna och seda dess har vi tillbringat så mycket tid som möjligt i huset.

Det har dock inte blivit så mycket som man skulle kunna önska, eftersom vi varit tvungna att packa, röja och handla en massa. Två fulla billaster till tippen, där det mesta faktiskt lämnades in till loppis, har det blivit. Lika många till Ikea och K-rauta, dock utan att fylla bilen, samt en vända till Löddeköpinge där vi fyndade utemöbler.

2184

Men efter varje dags slit har vi satt oss på solgården och bara njutit. Av tystnaden, grönskan och vårt nya hem. Skillnaden mot Föreningsgatan och de omgivande kvarteren är enorm. Även om vi sitter utomhus i Friluftstaden hör vi mindre trafikbuller än i vårt nuvarande vardagsrum, med fönstren stängda. För det är alltid minst tre motorcyklister, åtta mopedister och tolv BMW-slynglar som kör dragrace på Föreningsgatan varje kväll. Och de använder gärna trafikljuset precis nedanför som startsignal till racet.

Och vi ska inte tala om alla fulla människor som skränande drar förbi på Mjölnaregatan – där de gärna lättar på trycket och kräks mot husväggen, eller ännu hellre i en port. De lyckas störa både kvällsro och morgonhumör när man måste kryssa med hunden mellan högar av krossat glas, skräp från snabbmatsrestauranger och gårdagens kvällsmat blandad med rödtjut.

Men som sagt, av detta märker vi ingenting när vi sitter på solgården i vårt nya hem. Och nu är det bara ett par dagar kvar som vi behöver stå ut med eländet. Fast jag ger mig fan på att det inte tar lång tid innan jag börjar sakna lägenheten och läget mitt i city.

2179

2204
2192