Jag försöker undvika att ta upp politik i min blogg, men ibland är det svårt att låta bli.

Mycket har sagts i ämnet, men det jag reagerar mest på är att meddelarskyddet i princip är utsuddat. Som journalist är du skyldig att skydda dina källor. Om någon frågar vem som gett dig en viss uppgift så får du inte avslöja det (såvida källan inte är känd genom att han eller hon ställt upp på intervju). För den som är offentligt anställd är det till och med förbjudet att efterforska källor, vilket tyvärr inte alla politiker och tjänstemän känner till, eller bryr sig om (jo, jag har egen erfarenhet av detta).

Om nu lagen klubbas igenom innebär det att du aldrig mer kan skicka ett känsligt mail till en journalist och känna dig någorlunda säker på att ingen får veta att du bidragit med information, inte ens om du krypterar den. Informationen om hur mailet skickats, från vem och till vem, finns lagrat av en statlig myndighet. Det samma gäller telefonsamtal. Härligt va?

Det är naturligtvis inte givet att informationen kommer att utnyttjas, men bara vetskapen om att du inte kan kontakta en journalist annat än genom ett möte öga mot öga, utan att det lagras någonstans är i sig ett hot mot demokratin. Vad är det som säger att informationen inte missbrukas? Kanske inte idag, men om ett år, eller tio, eller femtio?

Det behöver inte vara så att vi får en regering som kastar Sverige tillbaka till 30-talet för att den information FRA kommer att lagra ska bli ett otäckt instrument, det räcker faktiskt med ett rötägg – och sådana hittar man överallt; bland poliser, journalister, politiker, säljare, militärer, lärare, svenskar, invandrare, välbärgade, fattiga, män, kvinnor – ja i princip alla yrkeskategorier och samhällsgrupper. 

Varför skulle FRA vara befriade från dem?

Sen kan man naturligtvis undra hur det kommer sig att vi svenskar som en gång i tiden förfärades över hur Sovjetunionen en gång i tiden granskade medborgarnas brev nu ska utsättas för det samma? Fast i digital form förstås, som om det nu skulle vara någon skillnad.

Det finns naturligtvis fler aspekter på det hela. En del kan man hitta på http://www.stoppafralagen.nu/