Rekordmil före frukost

Jag hade siktet inställt på Yddingeloppet i helgen, men blev aldrig klar med anmälan i tid. När jag vaknade på söndagen insåg jag att det nog var bäst som skedde. Visst har jag blivit löparbiten, men att springa i hällande ösregn när det är under tio grader lockar faktiskt inte.

Desto bättre löparväder var det i morse. Så pass bra att jag lyckades slå rekord. Milen på 46 minuter och 55 sekunder känns rätt bra när mitt tidigare rekord härstammar från en okalibrerad Nike+ med glädjemätning (dvs jag var nog en bra bit från milen i verkligheten den gången).


 

Milen på under 50 minuter

Sprang en mil igår på drygt 51 minuter och tänkte att det måste ju gå att komma under 50 om jag bara har viljan. Så idag satte jag iPoden på en 50-minutersrunda och gav mig iväg.

Och minsann, viljestyrka funkade. När jag stoppade mätningen efter 50 minuter och 14 sekunder hade jag sprungit 10.06 Km.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt men jag är rätt nöjd med prestationen.

Jo, jag vet att första gången jag skrev om att jag klarade milen så låg tiden på 47.30, men tyvärr gjorde jag det innan iPoden kalibrerats, så det blev nog lite överdrivet. Ska sanningen fram är jag inte ens säker att jag sprang en mil då.