Personligt

The Human Race i ”Lilla Skandinavien”

Löparskorna fick naturligtvis följa med till Tyskland. Dels för att jag vill hålla en bra vana vid liv, dels för att The Human Race arrangerades idag.

Tyvärr var det väl lite si och så med möjligheterna att springa, så de två första rundorna gjorde jag i den lilla parken vid Weinbergsweg.

På ett sätt var det en bra springpark eftersom höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt var ganska rejäl. Hjärtat fick verkligen pumpa i uppförsbackarna. Men det gick drygt ett och ett halvt varv per kilometer så efter en stund kändes det rätt enformigt.

Onsdagens springtur på ynka sex kilometer kändes som om den aldrig skulle ta slut. Och tanken på att springa en hel mil där, vilket torde ha resulterat i mellan femton och sjutton varv, fick mig nästan att ge upp i förväg.

Så på söndagens morgon tog jag en titt på kartan och konstaterade att det nog vore bättre att springa upp Weinbergsweg och vika av på Schwedter Straße och sikta in mig på parken den korsar i norr.

Väl i parken kunde jag bara konstatera att det tydligen var ett vanligt mål för löpare, så jag hakade på några som låg en bit framför mig. Det tog mig på en tur längs järnvägsspåren upp i de skandinaviska kvarteren där jag hann med Norwegerstraße, Osloer Straße, Borholmer Straße och slutligen Malmöer Straße innan det var dags att vända hemåt igen.

Målet med resan äntligen uppfyllt

Idag blev det av, själva målet med resan. Vi åkte upp i Fernsehturm, alltså tv-tornet i Berlin. Det är något som jag alltid ville göra som liten när vi besökte Berlin, och varför ska man ändra på traditioner?

Vädret var hyfsat så utsikten var bättre än sist jag var uppe – då hela tornet var insvept i ett moln och man knappt kunde se marken. Vi gick raka vägen till restaurangen och jag lutade mig tillbaka med en öl och tomatsoppa och njöt av skådespelet medan golvet sakta roterade så att vi fick se hela staden ett par gånger.

2083

Man ska lita på sina instinkter

Efter maten tog vi ett litet varv i kvarteren runt Alexander Platz och Hackesher Markt. Det finns rätt mycket att titta på. Kanske lite för mycket, för medan jag lät blicken svepa över butikerna längs Rosenthaler Straße hörde jag ett ljud som fick mig att tänka på James Bond.

”Det låter lite som Bonds Aston Martin DB5” tänkte jag och fortsatte med min i sammanhanget meningslösa sysselsättning. Plötsligt såg jag något silvrigt blänka till i ögonvrån och mycket riktigt var det en DB5 som susade förbi.

Jag grämer mig för att jag inte vände mig direkt när jag hörde ljudet – framför allt med tanke på vilken association jag gjorde – och fiskade upp kameran för att ta en bild. Men jag får väl vara glad att jag åtminstone fick se en i verkligheten, även om jag missade den karakteristiska grillen och mest skådade bakluckan.

Svettigt värre

Har inte skrivit så mycket de senaste dagarna, men det har sin förklaring. Värme.

Mitt huvud funkar inte så bra när kvicksilvret närmar sig trettiostrecket, och förra veckan låg temperaturen på mitt kontor i de trakterna. Idag har jag lyckats vädra ut så pass att det nu är behagliga 20° C. Nästan så att jag fryser lite.

Härligt.

Härligt med kylskåpsproblem i rötmånaden

I fredags kväll kunde vi konstatera att kylskåpet inte mådde bra. Antingen höll det femton grader plus eller tre minus. Något mellanting fanns inte, vilket inte uppskattades av grönsakerna i lådan längst ner.

Troligtvis är det termostaten som gett upp och MKB ska titta på det idag. Går det inte att fixa på studs får vi låna ett kylskåp tills vårt är på banan igen, så det lär inte gå någon nöd på oss.

Men visst är det typiskt att det skulle gå sönder precis lagom till helgen, samtidigt som värmeböljan slår klorna i stan.

Folkpartister kan fälla FRA – ja det var ju så dags

Från Sydsvenskan 2008-07-18

En rundringning som SVT har gjort visar att sex folkpartister i riksdagen i dagsläget skulle rösta nej till det nya FRA-förslaget som det ser ut i dag. Birgitta Ohlsson, Agneta Berliner, Maria Lundqvist-Brömster, Cecilia Wikström, Solveig Hellquist och Camilla Lindberg har bestämt sig för att gå emot sitt parti och regeringen i FRA-frågan.

Om jag inte missminner mig så var själva omröstningen för ungefär en månad sedan. Lite sent att komma på det här nu, eller är det ett försök att både äta kakan och ha den kvar genom att rösta för, så att partivännerna inte ska bli arga, och sedan göra avbön för att hålla väljarna nöjda?