Har inte skrivit så mycket de senaste dagarna, men det har sin förklaring. Värme.
Mitt huvud funkar inte så bra när kvicksilvret närmar sig trettiostrecket, och förra veckan låg temperaturen på mitt kontor i de trakterna. Idag har jag lyckats vädra ut så pass att det nu är behagliga 20° C. Nästan så att jag fryser lite.
Härligt.
I fredags kväll kunde vi konstatera att kylskåpet inte mådde bra. Antingen höll det femton grader plus eller tre minus. Något mellanting fanns inte, vilket inte uppskattades av grönsakerna i lådan längst ner.
Troligtvis är det termostaten som gett upp och MKB ska titta på det idag. Går det inte att fixa på studs får vi låna ett kylskåp tills vårt är på banan igen, så det lär inte gå någon nöd på oss.
Men visst är det typiskt att det skulle gå sönder precis lagom till helgen, samtidigt som värmeböljan slår klorna i stan.
Upplåsning av första generationens iPhone är äntligen här.
Från Sydsvenskan 2008-07-18
En rundringning som SVT har gjort visar att sex folkpartister i riksdagen i dagsläget skulle rösta nej till det nya FRA-förslaget som det ser ut i dag. Birgitta Ohlsson, Agneta Berliner, Maria Lundqvist-Brömster, Cecilia Wikström, Solveig Hellquist och Camilla Lindberg har bestämt sig för att gå emot sitt parti och regeringen i FRA-frågan.
Om jag inte missminner mig så var själva omröstningen för ungefär en månad sedan. Lite sent att komma på det här nu, eller är det ett försök att både äta kakan och ha den kvar genom att rösta för, så att partivännerna inte ska bli arga, och sedan göra avbön för att hålla väljarna nöjda?
Vi hade precis varit och hämtat lite indiskt och kommit in på gården när en av grannungarna överföll oss med orden ”Willys är bättre och billigare än Hemköp!”
Vad säger man?
Emma sa häromdagen att grågässen i det närmaste försvunnit från Malmö samtidigt som den vitkindade gåsen håller på att ta över stan. Vid närmare eftertanke insåg jag att det nog stämmer. Under de snart två månader som jag sprungit i Pildammarna så har det bara blivit fler och fler vitkindade, men grågässen som var överallt tidigare lyser med sin frånvaro.
I morse såg jag visserligen en flock på Mölleplatsen, men den var inte stor. Knappt 50 fåglar fick jag det till, medan de vitkindade gässen räknades i hundratal. Man kan ju fråga sig vad som hänt? Har alla grågäss lämnat Malmö så snart deras ungar blivit flygfärdiga eller är det den vitkindade släktingen som ligger bakom?
Det var dags att fixa till Nizar en aning, alltså Nizartatueringen som jag gjorde för snart två månader sedan. Morgan på Body Art hade lovat att bättra på tatueringen om det skulle visa sig behövas när den väl läkt. Och när alla sårskorpor trillat bort kunde jag konstatera att det såg lite blekt ut på vissa ställen.
”Inga problem, det fixar jag” sa Morgan när jag kom och visade resultatet härom veckan, och bokade in mig klockan 11 idag. Efter 45 minuters prat och kaffedrickande skred han till verket och en kvart senare var det klart. Så nu är Nizar på armen så bra man kan begära.
Vi, Nizar och jag förstås, tog ett varv förbi Teliabutiken när det var dags att gå nattarundan. Då var det ungefär halvannan timme kvar innan iPhoneförsäljningen skulle dra igång i Sverige. Det regnade ganska duktigt och det såg inte särskilt roligt ut för de cirka 150 stackare som köade.
Ändå hade Telia varit snälla och dukat upp med DJ, popcorn, godis och läsk. Alla blötdjur bjöds tydligen en regnrock av gladpackmodell och en liten pall, så långt lagret räckte.
Eftersom regnet tilltog nåt så inihelvete när jag kom dit blev det inte många bilder som gick att använda, men ett par kan jag bjuda på innan jag går och lägger mig – med min egen iPhone på nattduksbordet naturligtvis.
Uppdatering: Fick med en bild på sydsvenskan.se. Just nu ligger den på förstasidan, men kan även hittas som bild nummer nio i bildspelet här. Ingen höjdarbild den heller, men det var inte direkt läge att göra något annat än att titta och trycka då jag inte hade något att skydda min kamera med.
Jag har alltid slarvat med stretching efter träningspass och jag har inte känt något obehag trots det.
Men efter att ha läst om vikten av att stretcha – det ska tydligen skynda på transporten av slaggprodukter från musklerna – tänkte jag att det kunde vara värt att göra det ordentligt för en gångs skull. Särskilt som jag fått till en härlig åttakilometersrunda bara dagen efter att jag knappt orkade ta mig ett varv runt Pildammarna.
Sagt och gjort, vader och bak- och framsida av lår tänjdes noggrant ut enligt instruktioner jag hittade någonstans på nätet i fredags.
Idag känns benen som trötta klumpar som knappt vill röra på sig. De värker inte utan känns bara ”blöh!”, så något gjorde jag nog fel.
Det blev lite segt i helgen, i alla fall på lördagen. Och det är helt och hållet min granne Marks fel.
När jag kom hem efter kvällsrundan med Nizar i fredags så satt han och några kompisar ute på gården, vid bordet som ligger rakt under vårt sovrumsfönster. Mark hade bjudit på sill och potatis och diverse drycker, och när vi kom förbi var det bara dryckerna kvar.
Jag insåg ju snabbt att det skulle inte bli någon sömn om jag gick och la mig med det stökiga gänget skrålandes nedanför fönstret. Det enda lösningen blev således att göra dem sällskap.
Rätt vad det var kom Emma hem från jobbet, vilket innebar att klockan var en bit över två på natten. Eftersom även hon stannade och pratade en stund innan vi till slut gick upp i lägenheten hann klockan passera tre innan jag kom i säng.
Eftersom jag skulle upp och tvätta klockan 8 på lördagen blev det en ganska trött dag. Försökte sova någon timme vid lunchtid så att jag skulle orka inviga mina nya skor. Kan säga att det gick inte så bra. Jag orkade ett varv runt Pildammarna, men sen tog tröttheten och värmen ut sin rätt.
Vad gäller värmen så tror jag faktiskt att jag hade kroknat även om jag fått sova ut. Att springa i solen när temperaturen i skuggan närmar sig 30° är inte snällt mot kroppen, oavsett hur utvilad man är.
Resten av lördagen spenderade jag i soffan, sovandes till sexans Scrubsmarathon.