På min födelsedag blev jag iväglurad på en afton med Blondie på Debaser. Det visade sig vara en lyckträff och vi bestämde oss på stående fot för att gå på nästa afton, med David Bowie, vilken var i onsdags.
För den som inte känner till upplägget: en artist eller ett band uppmärksammas under en kväll med DJ, film och slutligen levande musik där lokala förmågor, backade av ett grymt husband kallat Aftonorkestern, framför sina tolkningar av en handfull låtar.
Bowieaftonen var faktiskt riktigt bra, ska man klaga så på något så var det väl avsaknaden av överraskningar i låtvalet som. Nu blev lite väl mycket best of-platta, men en jävligt bra sådan, med bland andra Moto Boy, Magnus Carlsson och Ola Salo som uttolkare (apropå lokala förmågor).
I övrigt håller jag med om det mesta som Håkan Engström skrev i sin recension i Sydsvenskan, även det att Kristofer Åkessons Sufragette City var kvällens bästa, så jag avstår från en egen.
Nästa gång blir det en afton med Nina Simone vilket borde bli rätt spännande.
Jag träffade för övrigt kapellmästare Sveningsson när jag var ute med Nizar i kväll, och han berättade att de precis spikat att efter Nina blir det Iggy and the Stooges. Det lär bli rätt häftigt.
Själv passade jag på att föreslå The Who som ett givet band för en egen afton och fick ett visst medhåll. Vi får väl se, eller rättare sagt höra, om Bell Boy, Pinball Wizard och Baba O’Riley kommer att ljuda från Debasers scen i höst.
Man kan ju hoppas i alla fall.