Målet med resan äntligen uppfyllt

Idag blev det av, själva målet med resan. Vi åkte upp i Fernsehturm, alltså tv-tornet i Berlin. Det är något som jag alltid ville göra som liten när vi besökte Berlin, och varför ska man ändra på traditioner?

Vädret var hyfsat så utsikten var bättre än sist jag var uppe – då hela tornet var insvept i ett moln och man knappt kunde se marken. Vi gick raka vägen till restaurangen och jag lutade mig tillbaka med en öl och tomatsoppa och njöt av skådespelet medan golvet sakta roterade så att vi fick se hela staden ett par gånger.

2083

Cirkus Hostel för avkoppling, party eller boende

I vår jakt på Whisky hamnade vi på Cirkus Hostel på Weinbergsweg, ett stenkast från Rosenthaler Platz. Ett skönt ställe med alldeles för många bilder på David Hasselhoff i baren för att det ska vara hälsosamt. 

2079

Priserna verkar ganska hyggliga, baren har liveuppträdanden ganska ofta och det är bara ett stenkast från Alexanderplatz, så gillar man att bo på vandrarhem så kan det här vara ett bra tips.

Raska fötter springa…

KaDeWe, Filmmuséet, Egyptiska muséet, Kudamm, Banhof Zoo, några turer med S-Bahn respektive U-Bahn, tusen och en butiker samt en handfull caféer och restauranger.

Det är väl i korta drag vad vi ägnat oss åt de senaste två dagarna. Ändå känns det som om vi inte hunnit hälften av det vi tänkt oss. Men vi har ju några dagar kvar innan vi åker hem, troligtvis med en övernattning eller två i Hamburg.

Närmast väntar dock ett nytt restaurangbesök och i morgon ska jag göra ett nytt försök att hitta en ny, juste gubbakeps, det enda jag just nu är på jakt efter när vi spanar efter spännande butiker.

2063|3322067|332
2047

Ett litet besök i min barndoms kvarter

Till att börja med så har vi ingen tillgång till internet i lägenheten vi hyr, så all kontakt med omvärlden är högst sporadisk de tillfällen jag hittar ett trådlöst nät med iPhonen och jag kan kolla mail eller ladda upp blogginlägg.

Idag har vi fixat lokaltrafikpass, det lilla klistermärket som krävs för att få köra in i Berlin (vi syndade lite eftersom vi inte hittade någon TÜV på vägen hit) och besökt Lipschitzallée, där jag bodde under en kort tid i början av mitt liv.

Jag är lite osäker på exakt vilken lägenhet det var vi hade (mina minnen från ettårsåldern är aningen diffusa) men det är möjligt att den är ledig för uthyrning. Ett tecken möjligen?

Självklart hann vi med en Berliner Kindl på Buckower Tönnchen.

Nu har vi precis ätit lite thai på Tuans Hütte ett stenkast från Alexanderplatz. Om du någon gång råkar bli sugen på thailändskt när du är i Berlin, gå någon annanstans.

 

Framme i Berlin – mätt och belåten

Fyra timmar bakom ratten, betydligt kortare körtid än jag väntat mig. Visserligen fick vi vänta en och en halv timme på färjan, och överfarten tog lika lång tid, men det gick riktigt snabbt.

Vi har redan inkvarterat oss och ätit middag, gnochi med spenat, körsbärstomat och pinjenötter. Nu ska vi ta ett varv i kvarteret.

Falsk marknadsföring av Scandlines

Alla som tittat på TV4 i Skåne under de senaste åren har sett de förhatliga måsarna i Scandlines reklam för linjen Gedser-Rostock.

Med tanke på deras tjatter är det lätt att tro att färjorna går en gång i kvarten, eller rent av ännu tätare.

Icke. Varannan timme är det som gäller. Det kanske hade varit idé att kolla det först. Inte minst ta reda på vilka tider som gäller.

Men nu gjorde vi inte det och får sitta här en timme till.

Kristinehamn – Sveriges ungdomsgård?

Vi siktade på Mariestad som övernattningsort, men knappt tio mil innan blev det mörkt, halt och snöigt så vi beslöt oss för att övernatta i Kristinehamn. Emma fick syn på Park Hotell och vi stannade för att se om det fanns några rum.

Med tanke på att det såg ut som en gammal skola hade vi väl inte några höga förhoppningar, men oj vad vi bedrog oss. Riktigt mysiga och fräscha rum, i alla fall vårt, och ganska nära centrum.

1223

När vi gick ut på stan för att få en bit mat så slog det oss snart att det nästan bara var ungdomar ute. Överallt.

De få bilar som körde genom centrum rattades av finniga artonåringar som ville visa hela världen hur tuffa de var. Vrålande motorer, sladdar utan någon som helst kontroll och med fara för andras liv, rutor som skallrade av techno spelad för högt i billiga bilstereoanläggningar var legio.

Jag såg en biffig skylt som skröt om att Kristinehamn var Sveriges ungdomskomun 2007, men det kändes mer som om vi råkat kliva in i en ungdomsgård.

De enda vuxna vi kunde se var på väg in till nyårsrevy på teatern som låg vägg i vägg med den enda restaurangen vi kunde hitta.

Då var det roliga över

Leif-Göran valde att betala 45 kronor extra för att få hyra skidutrustningen en dag extra. Ett riktigt kap tyckte han – ända tills det slog honom att han även behövde ett skipass för ytterligare 220 kronor.

Själv vågade jag inte åka mer för mitt knä hade visserligen klarat ytterligare två åk efter vurpan, men sen började det protestera i vissa situationer, exempelvis när jag går ner i trappor. I stället strosade jag runt i liftområdet och fotograferade lite innan det blev kaffe på hotellet.

1195

Underlig istapp på värmestugan.

1191

Offpiståkning under sittliften (okej, den här tog jag igår eftermiddag).

1199

Röda backen sedd nerifrån. Den ser rätt beskedlig ut från det här hållet, men det är en synvilla.

1203

Solen går upp, eller ner, eller så är den i zenith. Kanske allt på en gång, vi är ju ändå i norra Sverige.

Avslutningsvis har jag hittat en pistkarta som kanske kan göra det lättare att hänga med i mina tidigare inlägg.