Whisky
Cirkus Hostel för avkoppling, party eller boende
I vår jakt på Whisky hamnade vi på Cirkus Hostel på Weinbergsweg, ett stenkast från Rosenthaler Platz. Ett skönt ställe med alldeles för många bilder på David Hasselhoff i baren för att det ska vara hälsosamt.
Priserna verkar ganska hyggliga, baren har liveuppträdanden ganska ofta och det är bara ett stenkast från Alexanderplatz, så gillar man att bo på vandrarhem så kan det här vara ett bra tips.
Avslappnande massage och dyr whisky
Helgen på Varbergs kurort tog slut alldeles för snabbt, men det är ju precis som det brukar vara när man mår kungligt.
Vi checkade in i vår svit strax efter två på fredagen och började vistelsen med en pubmacka innan det var dags för första behandlingen, två par fötter.
Inpackning, fotbad, peeling och slutligen massage. Ah!
Det finns få saker som går upp mot att få fötterna pillade hemma i soffan. Att få dem genomarbetade av en specialist är dock en av dem.
Efter lördagens promenad in till Varberg var det dags för en stärkande lunchbuffé innan helkroppsmassagen, den behandling jag sett fram emot mest av allt. Det var nästan lika bra som jag föreställt mig, men ack vad fort en timme går. Dubbla tiden hade gjort behandlingen perfekt.
Lite bad, bastu och vatten-qi gong (jag vet inte riktigt hur vi hamnade där) fick avrunda innan det var dags för kvällens dignande buffé.
Efter maten tyckte vi att det var dags för en liten whisky innan vi återvände till vår svit. Redan på fredagen hade jag imponerats av utbudet – då jag överlycklig beställde in en Yamazaki, något jag inte druckit sedan flaskorna jag hade med mig hem från Tokyo tog slut.
Nu ville jag prova något nytt, så när Emma fastnade för en 18-årig Highland Park så tänkte jag att en 25-årig Caol Ila skulle passa mig. Den fanns inte med i prislistan, men eftersom Emma fick betala 30 kronor per centiliter, vilket bara var fyra kronor mer än den tolvåriga, tänkte jag inte mer på det.
Det skulle jag kanske ha gjort. Det var först när jag skulle skriva på notan jag insåg att den gick loss på 85 kronor centilitern, så min femma kostade mig mer än vi vanligtvis ger för en hel flaska på bolaget. Men det var det värt.
Det var länge sedan jag smakade en så pass god whisky, och det lär nog dröja innan jag gör det igen.
Facit: ett ömt knä, men inga brutna ben
Då var det färdigåkt för den här gången.
Efter de fantastiska framgångarna i den blå backen tyckte jag det var dags att visa den röda var skåpet skulle stå. Full (nåja) fart ner till det brantaste partiet där jag saktade in för att inte tappa kontrollen. Förgäves.
På något sätt gjorde jag en 180-graderssväng som avslutades i halv spagat, där jag slog i vänstra knät rejält. Jag var lite orolig att vi skulle behöva kalla på snöskoter och avsluta helgen i nederlag, men det gick att stå på benet och till och med åka lugnt och försiktigt resten av vägen.
Skam den som ger sig. Eftersom jag höll så gav jag mig fan på att klara röda åtminstone en gång. Upp igen, lugnt och försiktigt ner till hanget och sedan ännu lugnare ner för branten.
Men någon elak jävel hade passat på att tippa fjället medan jag var på väg upp i liften, för nu var backen helt plötsligt lodrät och inom kort gjorde jag en baklängeskullerbytta ut ur pisten. Min högra skida fortsatte femtio meter ner i backen innan den upptäckte att jag inte längre var med.
Efter det erkände jag mig besegrad och valde att ta en sista tur i blå slingan, helt enkelt för att sista åket skulle kännas bra och kontrollerat. Helt perfekt blev det dock inte, jag var nog lite för trött, men det gick ändå utan missöden.
När hyrskidorna var återlämnade blev det så äntligen dags för veckans första riktiga after ski i baren på Klövsjö fjällhotell. En Bowmore värmde gott efter en heldag i tio minusgrader.
Ett fredagsnöje
Mmm, tolvårig Caol Isla, smaskens.
Dags för en slottsweekend
Vi har precis kommit fram till Bäckaskog slott och checkat in tornrummet för en liten avkopplande slottsweekend. Det regnar ganska rejält, vilket var lite jobbigt när vi körde upp, men oj vad mysigt det är när vi sitter på rummet.
Nu ska vi nog gå ner och loungea lite med en whisky och en god bok innan det är dags att byta om inför maten.
Vacker vy på blåsig promenad
Tog Nizar ut på en långpromenad när jag kom hem från jobbet så han skulle bli tillräckligt trött för att inte störa mig under Sci-fi fredagen på TV6. Det blev en tur runt den stora pildammen. Har inte tänkt så mycket på det tidigare, men tornet ser ganska maffigt ut i mörker så jag slet fram kameran och försökte föreviga det.
Det var lite svårare än jag tänkt mig för det blåste något in i bänken och hunden hade ingen förståelse för att husse behövde stå blick stilla under exponeringen. Två bilder blev helt fördärvade när han traskade i väg för att lukta på något spännande, minst fem sabbades av kraftiga vindbyar. Till slut hittade jag en liten bänk som jag kunde sätta ner kameran på och få det önskade resultatet.
I övrigt var promenaden lite av en prövning. Jag fick en gren från en pil i ryggen när vi passerade Margaretapaviljongen och längs med Stadiongatan blåste det så kraftigt att jag tvingades luta mig mot vinden för att inte ramla. Nizar såg minst sagt besvärad ut. När vi väl kom hem belönade vi oss med tuggeben, whisky och Stargate Atlantis.
Fortfarande ung – till utseendet i alla fall
Skulle jag någon gång drabbas av trettioårskris behöver jag bara gå till systemet och handla. Inte för att dränka sorgerna i alkohol, utan för att få känna mig ung igen.
Senast idag köpte jag en flaska femtonårig Glenmorangie och fick visa legitimation igen, vilket jag får göra säkert fyra av fem gånger. Det smickrar när man fyllt 32, även om det egentligen inte är någon ålder att tala om. Likväl smickrar det.
Däremot vet jag inte hur jag ska förhålla mig till att jag fick visa legitimation på Hemköp för några månader sedan då jag köpte ett sexpack Falcon Ale och kassörskan bad att få se mitt körkort. Hon blev högröd i ansiktet och bad så mycket om ursäkt, och medan jag packade mina varor hörde jag henne mumla ”max tjugo, max tjugo, du ser inte en dag äldre ut”.
Äh vad fan, jag känner mig smickrad av det också.