När jag var liten, kanske fyra eller fem år, hade jag ett blandband från Texaco. Det var lite rock, blues och country från mestadels 50- och 60-talet, om jag inte missminner mig. Insprängt mellan låtarna var det reklam, vilket jag inte fattade på den tiden. Bandet blev i alla fall sönderspelat försvann i soptunnan och Texaco försvann från Sverige för många många år sedan.
Ändå kunde jag direkt höra flera av låtarna i mitt huvud när vi passerade den första Texacomacken i Holland. När det var dags att tanka inför resan mot Feugeurolles Bully kändes det givet vilket oljebolag som skulle få våra pengar. Det är lite märkligt att man kan känna sig nostalgisk över en sådan sak, eller hur?