Avslappnande massage och dyr whisky

Helgen på Varbergs kurort tog slut alldeles för snabbt, men det är ju precis som det brukar vara när man mår kungligt.

Vi checkade in i vår svit strax efter två på fredagen och började vistelsen med en pubmacka innan det var dags för första behandlingen, två par fötter.

Inpackning, fotbad, peeling och slutligen massage. Ah!

Det finns få saker som går upp mot att få fötterna pillade hemma i soffan. Att få dem genomarbetade av en specialist är dock en av dem.

Efter lördagens promenad in till Varberg var det dags för en stärkande lunchbuffé innan helkroppsmassagen, den behandling jag sett fram emot mest av allt. Det var nästan lika bra som jag föreställt mig, men ack vad fort en timme går. Dubbla tiden hade gjort behandlingen perfekt.

Lite bad, bastu och vatten-qi gong (jag vet inte riktigt hur vi hamnade där) fick avrunda innan det var dags för kvällens dignande buffé.

Efter maten tyckte vi att det var dags för en liten whisky innan vi återvände till vår svit. Redan på fredagen hade jag imponerats av utbudet – då jag överlycklig beställde in en Yamazaki, något jag inte druckit sedan flaskorna jag hade med mig hem från Tokyo tog slut.

Nu ville jag prova något nytt, så när Emma fastnade för en 18-årig Highland Park så tänkte jag att en 25-årig Caol Ila skulle passa mig. Den fanns inte med i prislistan, men eftersom Emma fick betala 30 kronor per centiliter, vilket bara var fyra kronor mer än den tolvåriga, tänkte jag inte mer på det.

Det skulle jag kanske ha gjort. Det var först när jag skulle skriva på notan jag insåg att den gick loss på 85 kronor centilitern, så min femma kostade mig mer än vi vanligtvis ger för en hel flaska på bolaget. Men det var det värt.

Det var länge sedan jag smakade en så pass god whisky, och det lär nog dröja innan jag gör det igen.

Efter stormen kommer surfarna

Vinden ven rejält under natten och även om det mojnat en del till morgonen så var det bra fart på blåsten.

Efter en stärkande frukost tog en tur in till Varberg. Det är en promenad som borde ta max tio minuter, men motvinden, och alla bilder av skummande vågor jag prompt skulle ta, gjorde att det tog runt en halvtimme.

På vägen dit kunde vi betrakta sju personers vedermödor i vattnet. Som små svarta spermier guppade de runt i väntan på den perfekta vågen, eller åtminstone en våg de kunde ta sig upp på. Det såg inte direkt roligt ut. Flera minuters plaskande för att sedan försöka komma upp på surfingbrädan i rätt tid.

1247

De flesta misslyckades och trillade efter en eller ett par sekunder, om de ens kom upp. En stackare lyckades knappt ta sig ut från stranden utan låg kvar på samma plats trots frenetiska simtag. Bara en av dem fick till ett bra åk, eller vad de nu kallar det och tog sig hela vägen in till stranden på sin våg. Men med tanke på hur han fick kämpa för att ta sig tillbaka ut undrar man om det var värt det.

Fast det var inte bara människor som surfade i stormens efterdyningar. Längs hela strandpromenaden hängde måsar i luften. Om jag inte visste bättre, och det kan jag ju inte påstå att jag gör, så skulle jag säga att de glidflög bara för att det var roligt.

1251

Blåsigt värre i Varberg

Det har varit lite svårt att sova i natt. Vinden viner om huset så det låter som om vi sitter på en finlandsfärja.

Vi hade tänkt ta en promenad längs havet idag, men som det ser ut nu tror jag vi får tänka om.

1243

Ja just det, för den som inte redan visste så är vi i Varberg för en helg på Spa.