Ska vårruset bli en tradition?

Förra året hamnade ju jag och Nizar mitt i Vårruset, helt oförberedda på att ett par tiotusen kvinnor skulle komma kutandes rakt mot oss. I år hade vi lite framförhållning – det vill säga vi hörde några tjejer prata om Vårruset vid övergångsstället utanför Hilton när vi gick ut på kvällsrundan.

Eftersom jag i stort sett alltid har kameran med mig så var det bara att sätta kurs mot Stadion i hopp om en bra bild eller två. 

1577

Spänd förväntan inför starten.

1593|1421597|1421617|142

Startögonblicket.

Det finns några fler bilder i galleriet, bland annat en på tjejen som jag gissar vann hela loppet* (vi såg henne passera parkeringen vid stora Pildammen innan vi hade hunnit fram, och då hade jag och Nizar gått 400 meter medan hon sprungit två kilometer, vilket säger något om tempot man kan hålla med en liten vit hund i koppel). 

*Uppdatering: Mina misstankar om vinnaren visade sig stämma. Tjejen i fråga heter Magdalena Ottersten, från Hässelby SK i Helsingborg och hon klockade in på 17:45. Mai har lagt ut resultaten för placering 1-25.

1585

Vinnaren Magdalena Ottersten, närmast kameran.

Morgonstund har F1-guld i mund

Äntligen!

F1-cirkusen är igång igen – min enda sportpassion här i världen.

Naturligtvis hade jag ställt klockan på 5.30 för att följa Melbourneloppet live, ingen eftersändning här inte. Tyvärr hade jag tänkt lite fel, för loppet började just 5.30 och inte 6.00 som jag räknat med, varför jag missade starten och det första varvet.

Nu kunde det varit värre eftersom det blev en saftig röra redan i första kurvan, följt av säkerhetsbil. Eftersom starten och kraschen kördes i repris flera gånger så missade egentligen ingenting. Det blev ett riktigt rysarlopp med många vändningar, väl värt att släpa sig ur sängen för.

Något referat blir det dock inte här. Det finns andra sajter som sköter den biten bättre.

Passa dig Ingemar för nu är det min tur å åk

Om jag påstod att jag är, eller har varit, sportintresserad så finns det rätt många som skulle skratta högt, rått och länge. Men när jag gick i lågstadiet var jag precis som alla andra svenskar oerhört engagerad i hur det gick för Stenmark i backarna.

Det kan ju haft något att göra med det faktum att vi faktiskt fick lämna lektionerna för att samlas framför tv:n i bilioteket på Nyhemsskolans låg- och mellanstadiebyggnad för att se vår svenske slalomhjälte visa hur ett par hundra pinnar ska rundas. Nu var väl studierna i årskurs ett, två och tre särskilt pressande, men tv slår lektion oavsett ålder. Ergo, Stenmark var en hjälte och sålunda var hans framgångar och motgångar av yttersta intresse.

För egen del blev det aldrig mer avancerad utförsåkning än den i pulkabacken i Viggestorp, som faktiskt är ganska lång, iförd ett par svarta miniskidor. Ändå är det inte långt till Kolstabacken, med en äkta knapplift (här går jag dock på hörsägen från mitten av 80-talet, så om uppgiften inte stämmer idag, eller aldrig har stämt så skyller jag helt och hållet på Conny), för att inte tala om Yxbacken någonstans utanför Norrköping.

Det var för övrig i Yxbacken Pillan började sin resa mot OS-medaljerna, en fantastisk karriär som inte hade varit möjlig om det inte vore för min mamma, men det är en annan historia.

Hur som helst, nu är det dags. I övermorgon drar vi norröver till Klövsjö och jag ska för första gången i livet ställa mig på ett par slalomskidor. Tror jag i alla fall.

Jag har nämligen funderat på om jag inte skulle prova snowboard i stället. Det sägs ju att det är lättare att lära sig åka snöbräda om man aldrig åkt utförsskidor tidigare. Å andra sidan skulle ju skidor kunna väcka en del barndomsminnen till liv igen.

Vi ju är ju inte framme förrän på söndag, så det finns tid att fundera lite.

Fundera lite till kanske man ska skriva. För det är med lite blandade känslor den här resan ska bli av. Jag är trots allt en bit över trettio fyllda och kanske inte världens mest vältränade, dock inte otränad, människa. Risken finns trots allt att det kan göra ont och att saker kan gå sönder. I värsta fall jag själv.

Och även om det inte blir en smärtsam upplevelse så finns ju risken att jag inte tycker det är kul, fast har man bara åkt utför en gång så är man ju kvalificerad för after-ski och det går väl att fylla en vecka med om det kniper.

Fast den största risken är väl att jag fastnar för skidåkning och gör det till en vana. Det kan bli dyrt och då är ju alla pengar som jag sparar på att inte snusa bortblåsta igen.

Sverige vidare till EM och jag har en ny affärsidé

Då var det klart och min tes bevisad. Sverige besegrade Lettland igår på Råsunda tack vare att jag inte tittade på matchen. Det var dock nära att jag sänkte landslaget för efter att vi tittat på Top Gear ville Emma se lite på matchen och bytte kanal. Jag drog en filt över huvudet för att inte riskera något och satte mig med datorn för att kolla mail och nyheter.

Men eftersom Nizar tyckte att husse var lite konstig när han satt där i soffan och såg ut som Darth Sidous hoppade han naturligtvis upp och började krafsa på filten för att göra husse normal igen. Då var det nära att jag såg vad som hände på tv:n, och i precis samma ögonblick började Emma svära över det svenska spelet.

Eftersom jag nu har så stor inverkan på fotbollsresultaten har jag insett att jag borde utnyttja det på något sätt, till exempel för att bli rik. Vid framtida svenska landskamper får jag helt enkelt kolla oddsen. Om de är höga för svensk vinst så sätter jag en slant på Sverige och håller mig borta från tv:n, och är de höga för motståndarlagets vinst så spelar jag på dem och kollar på matchen.

Jag borde kunna bli rik på nolltid när väl EM drar igång.

Bara lugn, Sverige vinner i kväll

Ja, jag kan ju inte veta helt säkert att det går vägen för våra fotbollspojkar på Råsunda i kväll, men jag kommer att bättra på oddsen för dem.

Alltså, jag kommer inte att följa matchen. För så snart jag bänkar mig framför tv:n för att titta på svenska landslaget, vilket i stort sett bara inträffar i samband med större evenemang som EM, VM och OS, spelar de uselt och förlorar. Det slår, med något enstaka undantag, aldrig fel. Se bara hur det gick i lördags mot Spanien och då var jag med fram till tredje målet innan vi bytte kanal för att ge dem en liten chans att lyckas.

Men hav förtröstan alla fotbollsfanatiker, ikväll är jag upptagen med idel inspelade tv-serier från måndagen och tisdagen. Skulle de trots allt förlora så är det inte mitt fel den här gången, då är landslaget helt enkelt inte bättre än att de förtjänar att missa EM.