Väder

Mot Filipstad i snöstormen

Utan bredband i nästan en vecka har gjort det omöjligt att publicera något, men nu har vi uppkoppling på hotellet i Kristinehamn så några texter ska väl hinna ut innan vi drar vidare hemåt. 

Det var kanske inte den bästa dagen vi kunde ha valt för vår avfärd mot Fjällen. Kraftiga vindar från väst, regn och så småningom snö följde oss hela vägen till Filipstad där vi gjorde ett uppehåll för nattvila. Man får nog säga att det var ett klokt val att inte köra hela sträckan till Klövsjö i en stint, även om det självklart hade varit möjligt, för vi var ganska slitna efter resan tack vare vädret.

Filipstad var dock inget att skriva hem om. Förvisso en vacker liten ort med tjusiga, om än slitna, träkåkar som andades sent 1800-tal. Men det var något med stämningen, dystert och oinspirerat, som förtog det initialt mysiga intrycket. Att vi sedan behövde be om ett nytt hotellrum för att toaletten inte var städad gjorde ju inte saken bättre.

Vår trappupgång styr vädret – eller är det hunden?

Medan jag skrev det senaste inlägget fick jag bekräftat vad jag länge har misstänkt. Vad som händer i vår trappupgång påverkar vädret i Malmö.

Jo, det är sant och jag har följande bevis att lägga fram:

  1. I lördags funderade jag på att dammsuga, men efter att ha tagit Nizar på två riktigt långa promenader orkade jag inte och sköt på det till nästa dag – på lördagen var det fint väder.
  2. På söndagen dammsög jag – när det var dags att ta ut Nizar regnade det.
  3. I går skurade vår granne Maj trappan – när jag kom hem med Nizar på kvällen regnade det.
  4. Idag kammade jag Nizar – nu regnar det och vi ska precis gå nattarundan.

Jag skulle kunna fortsätta, men ni ser mönstret eller hur? För den som inte gör det borde följande räcka som förklaring: lång päls fångar upp smuts när den är blöt, smutsen ramlar av så snart pälsen kommer inomhus – företrädesvis på nystädade golv, i soffor och i sängar.

När man tänker efter så är det kanske inte trappuppgången som styr vädret utan hunden? Jag får nog ta ett allvarligt snack med honom.

68

Skyldig till kvällens regn?

Efter regn kommer ånga

Äntligen har det slutat regna. Eller äntligen? Visst, man kan gå längre än tre meter utan paraply och utan risk att bli dränkt från ovan. Men så snart molnen tar en paus passar solen på att göra vad den gör bäst. Värma, eller snarare hetta upp luften, husen, folk i allmänhet, mig i synnerhet och inte minst marken. Det är ju så att allt vatten som ramlat ner från himlen de senaste dagarna inte mirakulöst försvunnit bara för att det blivit uppehåll några timmar. Det har legat kvar i marken i väntan på bättre tider, och nu när värmen kommer är det åter dags för det att stiga tillbaka upp i skyn.

Följden blir att efter en natt i luftkonditionerat hotellrum, med snudd på isbildning i taket, känns det som att stoppa huvudet ovanför en stormkokande pastagryta. Fast då över hela kroppen, som om man varit dum nog att ställa sig i grytan.

Som tur är finns en räddning. Butiker, och butiker har luftkonditionering. Så här långt har jag på två timmar hunnit ta ut pengar, köpa öronproppar, ett anteckningsblock (för att kunna blogga utan dator), samt ta en kaffe och kaka på Starbucks, där jag även skriver detta på mitt nyinköpta block.

574

Analogt bloggande på Starbucks

Allt som allt har jag inte rört mig mer än tvåhundra meter från hotellet. Å andra sidan ser jag inte ut som en blöt disktrasa. Jag funderar så smått på att skaffa ett par nya solglasögon. Vatten behövs alltid i den här värmen, och jag har snart läst ut boken med Jeremy Clarksons krönikor från Sunday Times, så lite ny lektyr kan behövas på planet hem. Alltså bör jag kunna klara mig tvåhundra meter till innan det är dags att hoppa in i en luftkonditionerad taxi, antingen tillbaka till hotellet eller in till stan.