Det kan bli för mycket av det goda

Filmen om Morgan Pålsson gick inte så bra på biograferna som filmbolaget hoppades. 300.000 besökare behövdes för att den skulle gå runt, men det kom bara 125.000 och nu undrar man hur det kunde gå så fel.

På något sätt måste vi ha gjort fel i marknadsföringen och kommunikationen med publiken. […] Jag tycker att vi fick mycket pr innan premiären, i alla fall redaktionellt. Det skrevs många artiklar om Anders Jansson och Johan Wester. Men på något sätt har det inte gått fram att det är en rolig film som går på bio just nu.

Martin Persson, producent på Lundabolaget Anagram

Problemet, som jag ser det, är inte att filmen fått för lite uppmärksamhet. Snarare tvärtom.

När jag först hörde talas om att Morgan Pålsson skulle bli film bestämde jag mig direkt för att se den på bio. När den väl gick upp så hade jag tröttnat för länge sedan. 

Inte nog med att marknadsföringen var massiv, all media tog i så att de höll på att kräkas när de berättade om filmen. Inte minst SVT som lyckades peta in Anders Jansson och Johan Wester i snart nog vartenda program som tablålagts veckorna före och efter premiären.

Nä, jag väntar nog till Morgan Pålsson världsreporter kommer på DVD innan jag ser den. Risken finns förstås att cirkusen upprepas och då vete fan om det någonsin blir av att jag hyr den.

Som att träffa en gammal vän igen

För många år sedan hittade jag skivan Delilah Blue med Joshua Kadison (ni minns kanske landsplågan Jessie från 1993?). Efter att iPhonen slumpat fram The Gospel According To My Old Man igår började jag fundera på vad det blivit av honom.

Joshua Kadison anno 2007, inte lika långhårig som när det begav sig Första kollen blev iTunes Store, men där fanns bara Delilah Blue och Painted Desert Serenade. Googlade lite för att se om det var lönt att leta vidare efter nya plattor och hamnade på Kadisons officiella hemsida.

Det visade sig att han inte bara har släppt fler album, han är fortfarande ute och turnerar och inte minst ger han bort låtar gratis. Totalt fyra album finns att tanka hem, komplett med cd-inlagor som pdf, om man så vill. 

Jag gillar verkligen Delilah Blue, som tyvärr inte blev någon större framgång och EMI bröt kontraktet med Kadison. De hoppades väl på att han skulle återupprepa framgångarna med Jessie och blev besvikna när det misslyckades.

Hur som helst är jag glad att han inte gav upp så att jag en dag kunde hitta lite nya låtar att dryga ut den digitala skivsamlingen med.

Naken sida för en god webbstandard

Höll på att missa det, men idag är det CSS Naked Day, vars syfte är att främja god webbstandard. Klart man hänger på där genom att visa hur sidan är uppbyggd när alla layout- och designelement skalats bort, och inte minst att den faktiskt går att läsa trots detta.

Uppdatering: Idg har lyckats hitta mig som ett exempel på Svenska bloggar som kör naket. Kul!

Nej, inte ännu en isbjörnsunge

Först kom Knut, nu ska vi genomlida Flockes öden och äventyr. I alla fall till dess att hon blir för gammal, inte längre är söt och omvärlden skiter fullständigt i vad som händer en isbjörn i fångenskap – precis som med Knut.

Att DN skriver om det, och rent av bjuder på bildspel är illavarslande. Då är det lätt att föreställa sig hur kvällstidningarna kommer att dra på.

Kontoret börjar blir rätt så mysigt

Helgens målarinsats har lönat sig. Mitt lilla kontor har blivit riktigt ljust och härligt. I går passade jag på att vända skrivbordet, vilket var lättare sagt än gjort i det smala rummet, för att lättare komma åt det minimala fönstret och få lite mer dagsljus. 

Jag såg också till att gömma alla kablar snyggt under skrivbordet samt dra dem så att jag ska få minimalt med besvär när det är dags att riva allt igen för att få det nya golvet lagt. 

Det som saknades var något att ha ovanför datorn, så idag tog jag med mig en gammal lackhylla som legat på vinden något år och skruvade upp den. Ett par magnetlister som legat i en låda sedan vi flyttade fick bli anslagstavla, något jag saknat länge.

Dagens sista insats blev att byta ett dött lysrör och skaffa en liten krukväxt.

1382

Kontoret efter målning, innan golv

Jag är rätt nöjd, även om den stora förändringen lär bli golvet. Det är i alla fall skönt att ha det lite fräschare med tanke på hur mycket tid jag spenderar på jobbet.

Dags att kräva risktillägg?

Professor Bo Sjöberg vid Sahlgrenska akademin i Göteborg jämför Glassbilens melodi med moderna tortyrmetoder. Jag kan visserligen hålla med om att den är irriterande, men det är ändå så pass sällan man hör trudelutten att tortyrmetod känns som en överdriven jämförelse.

Fast det är klart, de stackarna som kör glassbilen tvingas lyssna till melodin ett otal gånger varje dag. Det kanske är dags för glassförsäljarna att kräva risktillägg med hänvisning till fjärde Genèvekonventionens tredje artikel.

Roomservice, eller från mörkvitt till ljusvitt

Jag ska få nytt golv på mitt kontor på jobbet och föreslog att väggarna då borde målas om. I något svagt ögonblick sa jag tydligen att jag kunde göra måleriet själv – och så fick det bli.

Igår skred jag alltså till verket. Lite brunt papper över skrivbordet och en dammtorkning av väggarna, sen var det bara att köra (golvet ska ju läggas om, så det behövde jag inte bry mig om).

1378

Dags att sätta i gång

1374

Olof målar för fullt

1370

Före och efter

Resultatet blev väl rätt så bra, kanske inget en riktig målare hade skrutit med. Men med tanke på att väggarna senast fick sig en duvning för över tio år sedan, och att mörkvitt varit den dominerande nyansen sedan jag flyttade in, så är jag i alla fall nöjd. Åtminstone var jag det i går.
Vi får väl se hur det ser ut när färgen torkat. Ska faktiskt dit nu, men inte för att titta utan för att hämta vigselringen som jag glömde i fönstersmygen.

 

Uppdatering: Nu när färgen har torkat ser det faktiskt riktigt bra ut. En enorm skillnad mot innan och det kommer nog bli en riktigt trevlig miljö på kontoret när väl golvet är på plats. Nu dags för F1.

Koffein skyddar din hjärna

Caffeine is a safe and readily available drug and its ability to stabilise the blood brain barrier means it could have an important part to play in therapies against neurological disorders.

Dr Jonathan Geiger, University of North Dakota

Har klarat av fem koppar så här långt, så jag borde inte vara i riskzonen för några neurologiska sjukdomar den här dagen.

Källa: BBC

I väntan På Top Gear – en överdos Clarkson

Top Gear har tyvärr sändningsuppehåll just nu, så för att stilla min abstinens brukar jag surfa in på TimesOnline för att läsa Jeremy Clarksons krönikor. Idag upptäckte jag att han hade en till avdelning kallad The wit and wisdom of Jeremy Clarkson. Stor risk för överdos, men bitvis vansinnigt kul.

Är det suspekt om man kör BMW?

Jens Mikkelsen har i Sydsvenskan gjort ett gediget grävarbete om HSB i Skåne, vilket lett till att såväl VD som styrelseordförande lämnat sina poster efter diverse turer.

En av dessa handlar om VD:n Roy Anderssons tjänstebil, en BMW värd dryga miljonen. Säkert en jättebra och trevlig bil, men kanske inte det givna valet om man ska låta en förenings medlemmar bekosta den. Och det är väl egentligen det enda problemet med artikelserien, att den här BMW:n är så pass spektakulär att märket, medvetet eller omedvetet, används för att misstänkliggöra andra.

Minuterna innan det extrainsatta styrelsemötet skulle börja parkerades den ena BMW:n efter den andra utanför HSB Skånes huvudkontor på Gastelyckan i Lund. 

Sydsvenskan i går

Vid klockan 21.00 sprang Roy Hansson och Larry Andow nedför en brandtrappa, hoppade in i varsin BMW och lämnade sina decennierlånga HSB-karriärer bakom sig. 

Sydsvenskan idag

Det är ingen bra fomulering i något fall. Som läsare tror man lätt att övriga ledamöter är skumma – vilket de kanske är, men då ska det redovisas och inte bara antydas – och om man hårddrar det, att alla BMW-ägare saknar rent mjöl i påsen.

Jag hoppas att det bara är en olycklig formulering, som dessvärre drar ner intrycket av ett annars väldigt gott journalistiskt hantverk.