Hundar

Nicco gör sin första dag på jobbet

Lille Nicco, 9 veckor, fick följa med husse Lasse till jobbet idag. När han, Lasse alltså, fick besök av en gammal kund ryckte jag in som hundvakt ett litet tag.
1137

Om jag påstod att jag fick något riktigt arbete utfört under den kvart som Nicco om vartannat hoppade runt på golvet, myste i mitt knä, bet mig i näsan och tultade runt på skrivbordet så skulle jag ljuga.

Jag tycker dock lite synd om den kund som ringde till butiken och precis hann presentera sig innan Nicco nyfiket satte näsan på klykan och bröt samtalet.
1133

Söndag i soffan

Eftersom jag jobbade, tog Nizar på en mer än två timmar lång promenad och var tvungen att smita ner i tvättstugan i går har jag latat mig för fulla muggar idag.

Jag är nog en av de sista i Sverige att upptäcka att Stieg Larsson var en väldigt fängslande författare, om än slarvig med fakta i vissa avseende (mer om detta senare), så jag har spenderat större delen av dagen i soffan och badkaret med att plöja igenom Män som hatar kvinnor* och har hunnit med ungefär en tredjedel av nästa del i trilogin.

Tyvärr återstår fortfarande uppdraget att vika och hänga in tvätten från igår, men eftersom Nizar precis la sig i Ikea-kassen med nytvättade underkläder blir det ju lite svårt, så jag tar nog och läser något kapitel till först.

* Okej, ska sanningen så hade jag hunnit läsa ungefär hälften av boken under lördagskvällen då jag valde att ta ledigt från dumburken.

Idol 2007? Nej, idol för jämnan!

Att ha hund är en egotripp utan like. Oavsett hur dagen har varit, hur du mår, vad du gjort eller sagt är det alltid någon som blir överlycklig för att just du kommer hem.

Visst kan det vara lite jobbigt ibland när det lilla krypet kastar sig över dig och studsar runt som en påtänd pingisboll och bönar och ber om uppmärksamhet. Men om han någon gång inte är hemma när jag kliver in genom dörren så känns det som om något är fel, som om jag inte kommit hem.

Jag far med osanning

Igår skrev jag att jag inte känner någon hund som frivilligt sover på rygg, men en titt bland mina gamla bilder avslöjade att så inte var fallet.

1088

Nizar i en för honom ovanlig sovställning.

Nu är bilden visserligen tagen när han var liten valp, och det är fullt möjligt att han la sig på sidan för att sova och sedan kasade ner bakom kudden, men rätt ska vara rätt.

Idag lägger han sig bara frivilligt på rygg om det är någon som kliar honom på magen, och då enbart för att man ska komma åt ordentligt.

”Sov lilla Totte…”

Nizars ”morbror” Ossian är den enda hund jag vet som gladeligen sover på rygg, och det med besked.

1084

Sov Totte liten,
världen är så biten,
somna så kommer snart John Blund
till en otäck hund!

Antikrundan nästa

Efter ett kort besök på Ikea i morse stannade jag till på en loppis på Sallerupsvägen. Hittade följande lilla fynd, som säljaren självmant prutade ner från 350:- till 250:- utan att jag bad om det. Konstnären heter Anders Björkman och kommer från någon by i Skåne, som jag naturligtvis glömde namnet på så snart jag betalat, och tavlan är målad 1939.

1065

En tur i Alnarpsparken

Slängde på vinterdäcken idag och då man helst ska köra in dem innan det blir vinterväglag, för att slita bort det förhårdnade yttersta lagret, tog jag en tur med Nizar till Alnarpsparken. Vi travade omkring en timme i de delarna av parken som med lite god vilja kan kallas för skog och njöt av ett underbart höstväder. Okej, det slet ju inte så värst mycket på däcken, men det var i alla fall riktigt behagligt.

1061

Vacker vy på blåsig promenad

Tog Nizar ut på en långpromenad när jag kom hem från jobbet så han skulle bli tillräckligt trött för att inte störa mig under Sci-fi fredagen på TV6. Det blev en tur runt den stora pildammen. Har inte tänkt så mycket på det tidigare, men tornet ser ganska maffigt ut i mörker så jag slet fram kameran och försökte föreviga det.

1057

Det var lite svårare än jag tänkt mig för det blåste något in i bänken och hunden hade ingen förståelse för att husse behövde stå blick stilla under exponeringen. Två bilder blev helt fördärvade när han traskade i väg för att lukta på något spännande, minst fem sabbades av kraftiga vindbyar. Till slut hittade jag en liten bänk som jag kunde sätta ner kameran på och få det önskade resultatet.

I övrigt var promenaden lite av en prövning. Jag fick en gren från en pil i ryggen när vi passerade Margaretapaviljongen och längs med Stadiongatan blåste det så kraftigt att jag tvingades luta mig mot vinden för att inte ramla. Nizar såg minst sagt besvärad ut. När vi väl kom hem belönade vi oss med tuggeben, whisky och Stargate Atlantis.

Pilutta dig!

Vi var ute i Bokskogen förra helgen och gick en runda i solen. Efteråt blev det fika vid Torups slott. Nizar var nog lite avundsjuk på oss som åt kanelbulle och osttårta medan han fick nöja sig med en pytteliten slick grädde. Hur ska man annars tolka att han räckte ut tungan åt husse?

1052