Vespan har kommit hem

För knappt en timme sedan rullade min kära Vespa in på Mjölnaregatan, eller rättare sagt släpet med Vespan rullade in. Jag var milt sagt spänd på vad jag skulle få se när Kenneth på Prillas öppnade luckan för återseendet.

Det första jag såg var den nya hastighetsmätaren som jag specialbeställt. Mätaren hade egentligen klarat sig oskadd i krocken, men när kåpan på styret ändå skulle bytas så tyckte jag det var en god idé att byta ut den gamla 80-talsmodellen mot den retrodesign som kom med PX-200 årsmodell 2003 – om jag inte minns fel på årtalet. Ett mycket bra val om jag får säga det själv.

1100

Nästa detalj jag la märke till var förstås den nya motorkåpan. Inte nog med att bucklorna och reporna var försvunna, den blänkte så jag nästan fick ont i ögonen. Det berodde förstås på att den var helt nylackad, precis som styrkåpa, framskärmen och halva benskölden. När jag såg resultatet kunde jag inte låta bli att önska att det hade blivit repor överallt så de varit tvungna att lacka om allt.

Kenneth hade också lyckats hitta nya PX-emblem att sätta på sidokåporna, men beklagade sig över att han inte kunnat få tag på ett likadant Vespamärke till motorkåpan som det jag hade på andra sidan. ”Jag kunde inte hitta det i någon katalog och jag har till och med fotograferat det och skickat till alla mina kontakter, men ingen visste var man skulle få tag på det.” Inte så konstigt eftersom jag fick det av Christof och han i sin tur fått det specialtillverkat av en kompis som har tillgång till en folieskärare i jobbet.

1104

Vidare har det blivit nya backspeglar, ny bromsslang, blinkerglas och andra smådetaljer. Det enda jag varit orolig för är riktningen. Vespan slog sig nästan tio centimeter i krocken och några personer har varnat mig för att det kan vara svårt att återställa ramen i ursprungligt skick när den blivit så sned. Och då ska man tänka på att en Vespa inte är världens stadigaste fordon till att börja med.

Döm om min förvåning när den kändes stadigare än någonsin då jag tog en kort tur på Mjölnaregatan, Malmös mesta kullerstensgata. Visst, jag körde bara femtio meter, till porten för att kunna leda in den på gården, och inte så jättefort eftersom jag var hjälmlös, men vanligtvis märks bristerna i Vespans konstruktion väldigt tydligt när man kör på kullersten eller grus. Idag märktes inget av detta.

Självklart känns det trist att det dröjt så länge innan reparationen var klar, men jag är otroligt nöjd med jobbet. Ska det göras några större reparationer kommer jag helt klart anlita Prillas igen, men då får det bli betalning ur egen ficka för det verkar inte som om han kommer att kunna ta några fler försäkringsärenden på grund av den dåliga ersättningen. Trist för alla scooterister måste jag säga.

1108

Kaffe med choklad funkar

Nizar och jag tog en sväng förbi Mathias efter jobbet och hittade en nyhet på menyn, Café choc. En dubbel espresso med Valrhonchoklad som smälts i mjölken. Mums. Passar perfekt så här i vintertider.

Icas köttfusk kan vara bra för miljön

Kunderna sviker Icabutikernas köttdiskar skriver DN idag. Om det håller i sig och konsumenterna verkligen drar ner på köttkonsumtionen, i stället för att gå till andra butiker, så kan det få en positiv effekt på miljön. För att äta kött är resursslöseri utan like.

Det skulle gå att skriva hur mycket som helst om ämnet, men jag nöjer mig med ett par rader om vatten, som faktiskt är en bristvara i stora delar av världen.

För att producera ett kilo spannmål går det åt ca 1000 liter vatten. För att producera ett kilo nötkött går det åt ca 100.000 liter. Man skulle kunna odla rätt mycket vete, morötter, grönsaker eller nötter med samma mängd vatten som den industriella köttproduktionen förbrukar. Och växter är ju som vi alla vet bra för miljön då de tar hand om koldioxid, så ett par rejäla köttskandaler runt om i världen skulle kunna betyda mer för klimatet än alla miljöbilar tillsammans.

En enda lång matorgie

Weekendpaketet som vi bokade har visat sig vara en enda lång matorgie. Tvårättersmiddag igår kväll, rejäl frukostbuffé i morse, lunch med gigantiska portioner några timmar senare, vilket följdes av kaffe och kaka. Om en halvtimme ska vi ner för att äta julbord och jag är inte på långa vägar hungrig.

1096

Garanterat matfri bild. 

Gårdagens glädjebesked – Vespan är äntligen lagad

Strax före fyra i går eftermiddag fick jag ett efterlängtat samtal på mobilen. Min Vespa är äntligen lagad.

Man kan väl lugnt påstå att det gått alldeles för lång tid, men tydligen har flera faktorer spelat in. Först och främst tog det över en månad innan verkstan fick priser på delar från Piaggio, sedan behövde försäkringsbolaget lite betänketid innan de sa ja. Nästa bromskloss var plåtslagaren som höll på Vespan i nära två månader innan de fick tummen ur. Lackeraren var inte mycket bättre och verkstan fick tillbaka den först i måndags så att allt kunde monteras.

Tanken på att åka upp till Eslöv för att köra hem den i den här årstiden har inte varit direkt lockande, men verkmästaren på Prillas erbjöd sig att svänga förbi med den på söndag när han ändå skulle in till Malmö för att handla julklappar. Då jag förklarade att vi var bortresta så bestämde han sig för att skjuta på shoppingen en vecka och kommer förbi med Vespan nästa  söndag. Det kallar jag service.

Av Prillas har jag bara bra erfarenheter och har av dem hållits uppdaterad på hur det gått med reparationen, även om det bitvis inte hänt något alls när övriga firmor varit inblandade. En anledning är tydligen att försäkringsbolagen betalar usel timpenning vid försäkringsärenden. När de normalt tar 750 kronor i timmen för reparationer så får de bara 400 av försäkringsbolagen. Det är rätt illa, fast de får väl börja ta betalt för fler timmar än de lägger ner.

Dags för en slottsweekend

Vi har precis kommit fram till Bäckaskog slott och checkat in tornrummet för en liten avkopplande slottsweekend. Det regnar ganska rejält, vilket var lite jobbigt när vi körde upp, men oj vad mysigt det är när vi sitter på rummet.

Nu ska vi nog gå ner och loungea lite med en whisky och en god bok innan det är dags att byta om inför maten.

Äntligen kan jag pusta ut

Jag läste ut Män som hatar kvinnor förra söndagen och gav mig direkt i kast med Flickan som lekte med elden. Den blev jag klar med i torsdags kväll och fick en liten paus till lördagen, då jag fick låna Luftslottet som sprängdes av mamma. Sent i går kväll hade jag läst ut även den och äntligen kan jag pusta ut.

Det är ju helt jävla omöjligt att lägga i från sig Stieg Larssons böcker. Han var en helt fantastisk berättare som visste hur man håller i gång en historia, vilket resulterat i alldeles för mycket tid i soffan och alldeles för lite sömn. Tyvärr tycker jag inte att historian i sig var lika bra som framförandet, men helt klart mer än väl godkänt.

Nästa bok blir And Another Thing, en samling krönikor från Sunday Times av Jeremy Clarkson, uppföljaren till The World according to Clarkson, som gjorde mig sällskap till Taiwan tidigare i år. Den senare var mycket underhållande så jag har höga förväntningar även på denna.

Fördelen här är att med en friståede krönika måste man inte veta hur det går härnäst och kan faktiskt lägga undan boken för att sova – vilket är precis vad jag tänker göra nu.

God natt.

Gör en insats för miljön, avbeställ telefonkatalogen

Jag kan inte påminna mig när jag senast bläddrade i telefonkatalogen, eller när jag ens tog upp den i lägenheten. Därför blev jag glad när jag fick höra att man faktiskt kan avbeställa eländet.

Om alla vi som ändå letar upp telefonnummer på eniro och hitta.se säger nej tack till telefonkatalogen så lär vi spara ett ganska stort antal träd.

Avbeställ din telefonkatalog här.