Personligt

Söndag i soffan

Eftersom jag jobbade, tog Nizar på en mer än två timmar lång promenad och var tvungen att smita ner i tvättstugan i går har jag latat mig för fulla muggar idag.

Jag är nog en av de sista i Sverige att upptäcka att Stieg Larsson var en väldigt fängslande författare, om än slarvig med fakta i vissa avseende (mer om detta senare), så jag har spenderat större delen av dagen i soffan och badkaret med att plöja igenom Män som hatar kvinnor* och har hunnit med ungefär en tredjedel av nästa del i trilogin.

Tyvärr återstår fortfarande uppdraget att vika och hänga in tvätten från igår, men eftersom Nizar precis la sig i Ikea-kassen med nytvättade underkläder blir det ju lite svårt, så jag tar nog och läser något kapitel till först.

* Okej, ska sanningen så hade jag hunnit läsa ungefär hälften av boken under lördagskvällen då jag valde att ta ledigt från dumburken.

Sverige vidare till EM och jag har en ny affärsidé

Då var det klart och min tes bevisad. Sverige besegrade Lettland igår på Råsunda tack vare att jag inte tittade på matchen. Det var dock nära att jag sänkte landslaget för efter att vi tittat på Top Gear ville Emma se lite på matchen och bytte kanal. Jag drog en filt över huvudet för att inte riskera något och satte mig med datorn för att kolla mail och nyheter.

Men eftersom Nizar tyckte att husse var lite konstig när han satt där i soffan och såg ut som Darth Sidous hoppade han naturligtvis upp och började krafsa på filten för att göra husse normal igen. Då var det nära att jag såg vad som hände på tv:n, och i precis samma ögonblick började Emma svära över det svenska spelet.

Eftersom jag nu har så stor inverkan på fotbollsresultaten har jag insett att jag borde utnyttja det på något sätt, till exempel för att bli rik. Vid framtida svenska landskamper får jag helt enkelt kolla oddsen. Om de är höga för svensk vinst så sätter jag en slant på Sverige och håller mig borta från tv:n, och är de höga för motståndarlagets vinst så spelar jag på dem och kollar på matchen.

Jag borde kunna bli rik på nolltid när väl EM drar igång.

Mycket ska man höra innan öronen…

Fick ännu ett mail från mamma efter att hon läst gårdagens inlägg:

”Jag har läst din blogg och jag kan bara tala om för dig att 800° är en av mina favoriter att träna till på gymmet.”

Det fanns en rad till i mailet, och jag tror inte jag kan berätta det bättre själv, bland annat för att jag inte har något minne av själva händelsen, så det får stå oredigerat:

”Och jag kan också berätta att din bandspelare hade timer. Därför fick jag även njuta av Ebba Grön nattetid på högsta volym. Du sov och det gick inte att stänga av eländet. Till slut drog jag ut sladden.”

Idol 2007? Nej, idol för jämnan!

Att ha hund är en egotripp utan like. Oavsett hur dagen har varit, hur du mår, vad du gjort eller sagt är det alltid någon som blir överlycklig för att just du kommer hem.

Visst kan det vara lite jobbigt ibland när det lilla krypet kastar sig över dig och studsar runt som en påtänd pingisboll och bönar och ber om uppmärksamhet. Men om han någon gång inte är hemma när jag kliver in genom dörren så känns det som om något är fel, som om jag inte kommit hem.

Jag far med osanning

Igår skrev jag att jag inte känner någon hund som frivilligt sover på rygg, men en titt bland mina gamla bilder avslöjade att så inte var fallet.

1088

Nizar i en för honom ovanlig sovställning.

Nu är bilden visserligen tagen när han var liten valp, och det är fullt möjligt att han la sig på sidan för att sova och sedan kasade ner bakom kudden, men rätt ska vara rätt.

Idag lägger han sig bara frivilligt på rygg om det är någon som kliar honom på magen, och då enbart för att man ska komma åt ordentligt.

Äntligen tyst på Gustav

Ända sedan jag flyttade till Malmö har jag irriterat mig på att Mc Donalds spelat hjärndöd reklamradio över halva Gustav Adolfs torg. Mer än en gång har jag funderat på att smyga dit någon natt och knipsa av sladdarna till deras usla högtalare.

Till min glädje upptäckte jag idag att Mc Donalds själva plockat ner högtalarna – såvida det inte är någon annan som förverkligat min plan – och torget är återigen tyst. Så tyst det nu kan bli när skräniga fjortisar kastar varandra i skyltfönstren på H&M.

Men säg den glädje som varar. När vi svängde in på Skomakaregatan mot Lilla torg skvalade musiken ur utomhusmonterade högtalare från varenda jävla restaurang ända bort till Engelbrektsgatan.

Jag ska nog gå och leta reda på avbitartången nu

Livet är för kort för att dricka dåligt kaffe

Tre koppar varje morgon, nymalet och tillagat i en ordentlig bryggare. Oftast klarar jag mig resten av dagen på den dosen, men vissa dagar behövs det en skvätt även på jobbet. Tyvärr är det Löfbergs lila som gäller då, ingen höjdare men fyller sin funktion, det vill säga jag piggnar till en aning.

Några dagar i veckan försöker jag därför springa förbi Te & Kaffehuset i Malmö för att få en kopp riktigt gott kaffe och fylla på det egna förrådet av bönor. Mathias gör i mitt tycke den godaste espressinon i Malmö, men så är han också passionerad kaffeälskare och välutblidad barrista. I stort sett varje gång jag är i butiken har han någon ny sort på hyllan, så det är inte ofta jag kommer hem med något som jag redan har provat*.

Sen en tid tillbaka har Mathias börjat blogga om sina erfarenheter, kaffesorter och allt annat som kan vara intresse för en kaffeälskare. Helt klart läsvärt för alla som tycker att livet är för kort för att slösas bort på dåligt kaffe.

* I bryggaren just nu, Rio Verde Brasil.

Naturaliserad skåning

I helgen slog det mig att det är sju år sedan vi flyttade till Malmö, vilket vi gjorde den 9 november 2000, och över elva år sedan jag flyttade till Lund för att plugga statsvetenskap. Det innebär att jag tillbringat mer än en tredjedel av mitt liv i Skåne.

Rätt lustigt med tanke på att jag absolut inte vill flytta hit när jag var yngre. Studierna i Lund bara var tänkta som en temporär lösning eftersom jag inte lyckades komma in på journalisthögskolan på första försöket. Nu skulle jag inte kunna tänka mig att flytta härifrån.

Antikrundan nästa

Efter ett kort besök på Ikea i morse stannade jag till på en loppis på Sallerupsvägen. Hittade följande lilla fynd, som säljaren självmant prutade ner från 350:- till 250:- utan att jag bad om det. Konstnären heter Anders Björkman och kommer från någon by i Skåne, som jag naturligtvis glömde namnet på så snart jag betalat, och tavlan är målad 1939.

1065